Följ källan
Officiella register, namngivna datamängder och tydliga licenser bakom varje siffra.
Tydliga data. Inget dolt.
Här förklarar vi hur varje siffra beräknas och namnger dess källa. Vi anger återanvändningsvillkoren för publicerade datamängder. Källorna för valfria fordonssökningar och deras täckningsgränser beskrivs nedan.
Granskad:
Officiella register, namngivna datamängder och tydliga licenser bakom varje siffra.
Mönster i fordonsbeståndet ger sammanhang. Ett fordons egna uppgifter visar dess historik.
Saknade uppgifter och osäkra träffar förblir synliga. Vi fyller inte i luckorna.
Använd datan
För varje märke, modell och år beräknar vi en fördelning av mätarställningar och redovisar tre punkter: 10:e percentilen (låg), 50:e percentilen (median, den nivå som hälften av bilarna ligger under) och 90:e percentilen (hög). Intervallet är det spann där de flesta bilar i den åldern ligger.
Den huvudsakliga fördelningen beräknas från brittiska DVSA:s anonymiserade MOT-data, som innehåller en mätarställning vid varje besiktning men varken VIN eller personuppgifter. Det är en referens för fordonsbeståndet, inte en historik för en enskild bil. De brittiska uppgifterna utgör ett stort, väldokumenterat referensbestånd och är tydligt märkta som brittiska data. Där urvalet räcker visar vi vid sidan av dem även intervallet för hemmamarknaden Litauen, beräknat från tekniska besiktningar hos TRANSEKSTA med endast varje fordons senaste mätarställning.
Vi publicerar ett intervall först när det bygger på minst 1 000 avläsningar. Grupper under den gränsen utelämnas eftersom underlaget är för tunt. Den aktuella utgåvan omfattar 471 sidor för märke, modell och år, jämförda med ett litauiskt fordonsbestånd på 2 345 modellgrupper.
Metoddetaljer för de brittiska intervallen. Observationsår: 2023, från DVSA:s anonymiserade MOT-resultat för det året. Vi behåller besiktningar i klass 4 (personbilar och lätta fordon) med en mätarställning mellan 1 och 500 000 miles och ett användbart första användningsår från 1995 till 2024. Året som visas på en sida är det första användningsåret, inte nödvändigtvis tillverkarens modellårsbeteckning. Avläsningarna grupperas efter märke, modell och första användningsår, och en grupp kan innehålla upprepade besiktningar av samma bil. För grupper med fler än 12 000 avläsningar uppskattas percentilerna från ett likformigt slumpurval på upp till 12 000 avläsningar, draget med ett fast slumpfrö (20260623), så de är approximativa. Det publicerade urvalets storlek är antalet godkända avläsningar, inte urvalsreservoarens storlek. Källans avläsningar är i miles. Kilometervärden räknas om vid inläsningen med faktorn 1,60934 och avrundas till hela tal.
Metoddetaljer för de finska intervallen. Källa: Traficoms öppna fordonsdata, uttag från 30 juni 2026 (CC BY 4.0). Ett intervall är 10:e, 50:e och 90:e percentilen av den senaste mätarställning som registrerats i registret för personbilar (klasserna M1 och M1G) i trafik i Finland det datumet, grupperade efter året då fordonet först togs i bruk, vilket kan ha skett utomlands, så begagnade importer ingår. Filen saknar avläsningsdatum. Värdet är normalt mätarställningen vid den senaste periodiska besiktningen. Skrotade och exporterade bilar saknas, så äldre grupper beskriver dem som finns kvar. Mätarställningar förkastas när de är tomma, när de är platshållarvärden som 999999, när de ligger under 1 000 km eller över 1 000 000 km, eller när de överstiger 150 000 km per levnadsår. Åren för första användning 2022 till 2026 utesluts eftersom färre än 95 % av de bilarna ännu har en registrerad mätarställning (de har inte besiktigats). Grupper lagras från 100 fordon och visas på sidor från 1 000. Detta är en referens för fordonsbeståndet, inte en uppskattning för någon enskild bil, och den går inte att jämföra rakt av med de brittiska eller litauiska intervallen. Datumen skiljer sig åt: det finska värdet är den senaste mätarställningen i ett registeruttag från 2026, medan de brittiska siffrorna är mätarställningar från besiktningar 2023. Bilar med samma år för första användning är därför flera år äldre i den finska siffran, vilket ensamt ger tiotusentals kilometer extra. En högre eller lägre finsk siffra visar inte att bilar i Finland körs mer eller mindre.
Uppdelning efter drivmedel. Raderna för bensin och diesel använder samma definition, regler för extremvärden, år för första användning och minsta gruppstorlek som intervallet för alla drivmedel, men räknar bara bilar vars drivmedel i registret är bensin eller diesel och som inte är registrerade som hybrider (registrets fält för drivmedel och hybrid, översatta med samma vokabulär som VIN-mönsteravkodaren). Hybrid-, laddhybrid-, el- och gas- eller tvåbränslebilar finns bara i intervallet för alla drivmedel. Registret lämnar hybridflaggan tom för de flesta bilar som först använts till och med 2013, så några omarkerade äldre hybrider kan räknas som bensinbilar. I förkontrollen används ett drivmedelsspecifikt intervall när bilens drivmedel är registrerat av ett register eller, om inte, är det typiska drivmedlet för dess VIN-mönster i det finska registret (det anges alltid när det gäller). I annat fall används intervallet för alla drivmedel och märks som blandat. På sidorna visas uppdelningen bara där båda drivmedlen har minst 1 000 fordon. Lagrade drivmedelsspecifika grupper: 3 214.
Underkännandefrekvenser är andelen underkända vid första besiktningstillfället (inte ombesiktningar). För den brittiska referensen använder vi MOT-besiktningar i klass 4: godkänd är P eller PRS, underkänd är F, och avbrutna besiktningar utesluts. Varje andel jämförs med medianen för bilar i samma ålder i samma fordonsbestånd, så att siffran läses som ”högre än”, ”i nivå med” eller ”lägre än” det typiska, inte som en fristående procentsats. Andelen underkända vid första besiktningen i Litauen visas från TRANSEKSTA där urvalet räcker.
För ett enskilt VIN ställer den gratis körsträckekontrollen upp giltiga officiella mätarställningar från olika datum och markerar en möjlig tillbakaskruvning först när en senare mätarställning är strikt lägre än en tidigare. Vi härleder, uppskattar eller gissar inte någon mätarställning mellan uppgifterna, och vi markerar luckor mellan jämförbara mätarställningar. Motstridiga värden för samma datum visas men utesluts ur jämförelserna. Tjeckiska besiktningsexporter saknar enheter. Inom vårt importerade datumintervall behandlar vi de värdena som kilometer i jämförelserna av tillbakaskruvning och luckor och märker dem ”enhet okänd – troligen km”. Berörda bedömningar anger detta antagande, och dessa mätarställningar ingår inte i modellens rådgivning om körsträcka. Andra mätarställningar måste ha känd enhet för att ingå i jämförelser. Valfria brittiska registreringsnummerträffar är separata: de visar inte att registreringsnumret tillhör det angivna VIN. En markering är en anledning att undersöka saken, aldrig ett bevis för bedrägeri, och ett resultat utan markering är ingen garanti.
Separat, på modellnivå, redovisar vi hur vanlig tillbakaskruvning är i fordonsbeståndet utifrån den litauiska besiktningsdatan: andelen bilar med två eller fler mätarställningar där en senare ställning någon gång ligger under en tidigare. Eftersom besiktningsdatum bara är veckonoggranna och inmatningsfel tillför brus visar vi andelen med en nedgång på mer än 5 000 km vid sidan av den råa andelen, så att siffran inte överdrivs. Detta är sammanhang om fordonsbeståndet, aldrig en bedömning av en enskild bil.
DMV-besiktningar i New York: Endast delstaten New York: veckodata för de senaste fem åren. Miles räknas om till km. En mätarställning på noll kan betyda att mätaren saknas eller är trasig, och den jämförs inte. Inmatningsfel är möjliga, och att ingen uppgift finns betyder inte att historiken är problemfri. Ingen historik över title (ägarbevis), olyckor eller service.
Fordonskontrollerna använder separata officiella källor: DVSA MOT söker i brittisk MOT-historik via registreringsnummer, och registreringsnummerträffarna matchas inte mot VIN. ISTP publicerar tjeckiska dagliga besiktningsexporter. Vår lokala import omfattar bara de datum som anges i rapporten, så en uteblivd träff är inte en fullständig nationell historik. eSyn tillhandahåller danska besiktningsrapporter för en valfri, begränsad och användarstartad VIN-pilot när den är ansluten. Bekräfta varje resultat mot originalrapporten.
Signaler om återkallelser kommer från tre oberoende register på EU-marknaden: EU:s snabbvarningssystem Safety Gate, tyska KBA:s databas över återkallelser och nederländska RDW:s förekomst av öppna återkallelser. Vi redovisar varje källa för sig och räknar aldrig ihop dem: de har olika register och olika omfattning, så en Safety Gate-varning och en KBA-kampanj kan beskriva samma fel eller olika fel. Källorna anger inget VIN-intervall, så en träff på modellnivå är vägledande och säger inte att den gäller ett visst VIN. Verifiera varje återkallelse hos tillverkaren för just den aktuella bilen.
CO2 och bränsle- eller energiförbrukning är EU:s typgodkännandevärden från Europeiska miljöbyråns uppföljning av nyregistrerade bilar enligt förordning (EU) 2019/631, redovisade som registreringsviktat medelvärde per märke, modell och drivmedel. Förbrukningen enligt typgodkännandet underskattar verklig användning, så en uppskattning av driftskostnad som bygger på den ska läsas som en golvnivå, inte som ett löfte.
Den gratis VIN-avkodaren hämtar specifikationen från NHTSA vPIC och en egen mönsterkarta. Tillverkarkoden (WMI) enligt ISO 3780 pekar på en tillverkare och det land den tilldelats, vilket inte nödvändigtvis är monteringsorten. Vi visar fabriksort bara när en källa anger den. Vi visar bara fordonsuppgifter, aldrig ägar- eller personuppgifter, och vi avvisar aldrig ett europeiskt VIN på grund av en amerikansk kontrollsiffra. Ett modellnamn anges bara vid en exakt mönsterträff. I övriga fall visar vi en modellfamilj, eller märke och fabrik, och erbjuder en länk ut till en särskild avkodare, i stället för att påstå en precision som inte finns.
När ett VIN-mönster också finns i Finlands öppna fordonsregister (Traficom, CC BY 4.0) sammanställer vi de registrerade fordon som delar det i en tabell. Den kan ge en modell, plus typiskt drivmedel, motorstorlek, effekt, kaross och elektrifiering, och vilka år fordonen först togs i bruk. Uppgifterna beskriver mönstret, inte den här bilen: motorstorlek och effekt skiljer sig för några procent av fordonen hos vissa märken. När registret avviker från en annan avkodares modell anger rapporten det och nämner båda. Registeruppgifterna används också för att undanhålla ett modellår som inte kan passa mönstret.
Den nionde positionen är en kontrollsiffra i nordamerikanska VIN. Europeiska VIN kan använda den positionen på annat sätt, så en avvikelse ensam gör inte ett europeiskt VIN ogiltigt. Den tekniska kontrollen är varken en uppgift om fordonets historik eller ett bevis för äkthet.
Rapporten visar tillgängliga specifikationer och utelämnar tomma fält. Antalen för Identifiering, Drivlina och Ursprung visar hur många fält som returnerades. De är inga säkerhetsmått. En mönsterträff bekräftar inte den här bilens fabriksutrustning, färg eller individuella tillverkningsuppgifter.
Publicerade datamängder med angivna återanvändningsvillkor, deras licenser och vad de används till. Valfria sökningar på enskilda fordon beskrivs under Tillbakaskruvning.
Fördelningar för fordonsbeståndet är sammanställningar över många bilar, inte historiken för en enskild bil. Siffror om återkallelser och CO2 på modellnivå beskriver en modell eller en produktionsperiod, inte ett visst fordon. En förkontroll är ett sållningsverktyg: den läser vad det officiella registret innehåller och säger öppet vad det inte innehåller. Undersök fordonet och dess handlingar innan du köper.
För att använda detta kan du bläddra bland typisk körsträcka per modell eller kontrollera en bil med VIN för avkodade uppgifter och eventuella tillgängliga fordonsuppgifter.